Profit

Den viktigaste frågan att ställa i dessa turbulenta tider är sannolikt: vem tjänar på det rådande läget? Frågan går även att applicera på svensk skola: vem skulle kunna uppfatta alternativa infallsvinklar som hotfulla?

 

En anställd på min tidigare arbetsplats ställde mig en relevant fråga: behöver skolan verkligen x antal rektorer? För en uppskattad rektorslön på ca 55 000:/månad skulle man utan problem kunna anställa två elevassistenter/lärarassistenter och på så vis förebygga socialt utanförskap och bristfälliga studieresultat.

 

Så vem tjänar på det rådande läget? Jag tror att vi finner svaret ju längre upp i näringskedjan vi går och ju högre de korresponderande lönerna blir. Som vanligt är det individerna längst ner som lider: i det här fallet de socialt utsatta eleverna.

 

Situationen är rutten. Vi pratar högt inför eleverna om allas lika värde men i praktiken är vi lika egoistiska som någon annan. Barnen är inte dumma. De registrerar alla symtom på detta hyckleri och tappar således förtroendet för vuxna. De söker bekräftelse på andra håll.

 

Jag har talat om detta förut. Miljontals gånger, känns det som. På gatan välkomnas barnen med öppna armar och fagra löften om materiell rikedom. Vi vet om det här. Efter arbetsdagens slut ser vi det på väg till bilen, men vi gör inget åt det. Ingenting får störa den vackra bild vi vill måla upp av vår skola. Skolan är ett varumärke. En produkt till försäljning. Och vi vill profitera. Ingenting annat.

 

Jag minns ett samtal med en förälder för snart ett år sedan. Hon ställde mig mot väggen och ville ha svar på vad vi som skolpersonal avsåg att göra åt de uppenbara sociala problem som existerar i skolan. Jag var ny på jobbet och hade nog fortfarande en viss tilltro till systemet. Det enda jag kunde lova var att jag skulle göra vad jag kunde. Jag frågade föräldern vad hon tyckte att vi borde göra. Hennes svar kom snabbt och utan större tvekan: "För det första borde ni placera två poliser på varje våning". Det låter kanske skrattretande, men om man känner till bakgrunden förefaller det inte längre så märkligt: särskilt inte sett ur en orolig förälders perspektiv.

 

Svenska skolan bryter mot skollagen varje dag. Sedan nyårsskiftet är det också lagbrott att inte följa Barnkonventionen. När ska vi lyckas förstå att vår profit är mindre viktig än barnens framtid? Det kan tyckas vara en enkel fråga, men jag väntar fortfarande på ett adekvat svar.