Döda mobbningen

Vi vill ha lugn och ro i vår klass. Vi vill att alla ska sluta mobba och kränka varandra. Många personer är ibland helt kalla i hjärtat, för när de ser någon bli mobbad sitter de bara och tittar på istället för att göra något, och det gör oss riktigt förbannade. Hur kan man ha hjärta att gå förbi någon som blir kallad för hora, bög eller idiot och inte göra något åt det?

Om ni, föräldrar, vill era barns bästa måste ni se vad som händer på riktigt. Det finns barn som inte trivs i skolan för att de blir kränkta och får hemska kommentarer för sitt utseende, sin religion eller sitt kön. När man får dåliga kommentarer riktade mot sig visar man kanske inte att det gör ont, men innerst inne känns det som en spik i hjärtat. Detta ser vi ofta och vi vill inte se det mer. Då blir vi arga och ledsna på samma gång, för vi tycker så synd om de barn som blir mobbade. De som mobbar förstår kanske inte att det de gör är fel, de verkar tycka att det är roligt. Men det är inte alls roligt.

Ingen förälder ska behöva höra om hur ens barn blir mobbat bara för att vissa inte vill acceptera att hen försöker vara sig själv. Ingen ska behöva se sitt barn ligga i en kista för att hen har tagit livet av sig. Om vi inte vill att barn ska dö måste vi kämpa och göra allt vi kan för att det inte ska hända, istället för att bara sitta och tänka ”det är så synd om barnen som dör, hoppas att det slutar". Då tänker man rätt men gör helt fel.

Det är inte bara i skolan sånt här händer. Det händer ofta på sociala medier. Man kan få höra att man är ful, att man ska gå och klippa sig, eller att man är tjock och måste börja träna innan man exploderar. Vem vet hur en som blir kallad för något sånt egentligen mår? I samma sekund som du sitter och läser det här finns det säkert många tusentals människor som blir mobbade och du gör ingenting åt det. Det här måste ta slut.

Låt oss kämpa för att alla är lika värda och därför ska behandlas på samma sätt. Låt världen förstå att mobbningen måste dö.

// Doaa Barjawi & Pjerina Brecani (årskurs 6)