Enligt skolans läroplan handlar värdegrunderna om människolivets okränkbarhet, individens frihet och att visa solidaritet med svaga och utsatta. Pedagogen John Dewey menade att värdegrunderna är så moraliska att vi inte längre kan se dess kopplingar till vår egen vardag - de behöver föras ner till marknivå och översättas till individens impulser och vanor (Kronlid 2017, s. 22). Om man ska applicera denna syn på vårt moderna värdegrundsbegrepp kan man kanske istället tala om att dessa ideal behöver grävas upp till ytan igen.

Didaktiklektorn David O. Kronlid menar att värdegrunden som metafor (alltså värden som grund att bygga något på) behöver kompletteras med andra metaforer för att nyansera bilden. Han skriver om en ”metaforisk mångfald” och anser att problemet med den etablerade modellen är att den utgår ifrån att värderingar kan utsättas för påverkan samtidigt som den slår fast att dessa förändringar måste stanna inom vissa ramar (Kronlid 2017, s. 27). Moralen är ambivalent och dynamisk i sig och skolans uppdrag borde vara att hjälpa eleverna att orientera sig i det verkliga livet (Kronlid 2017, s. 35).

Även Eva Johansson och Robert Thornberg är skeptiska till begreppet och menar att det i längden faktiskt har försvårat skolans arbete med värdefrågor (Johansson & Thornberg 2014, s. 36). Kronlid är kritisk till särskilt anpassade värdegrundsprogram, eftersom programmen i sig sätter agendan snarare än faktiska situationer som uppstår i skolans vardag (Kronlid 2017, s. 57). Samhällsläraren på Emanuelskolan håller med: ”Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att man ska behandla värdegrundsfrågor under särskilda temadagar. När skolan har föreslagit detta har jag helt enkelt vägrat och sagt att jag mycket hellre förklarar orsaker och samband när behovet verkligen uppstår. Vad handlar våra konflikter om? Låt detta integreras i undervisningen när det passar.”

Lärare bör inte behandla elevers oönskade moraliska uttryck som korrigerbara misstag som man har som uppdrag att rätta till. Värdeundervisningen bör vara moraliskt neutral. Alla värderingar och argument borde ta plats i klassrummet - eftersom de redan existerar i den värld som eleverna lever (Kronlid 2017, s. 121). Avsikten bör vara att hjälpa eleverna att på eget initiativ navigera sig fram i enlighet med samhällets uttalade värderingar. Det är exempelvis inte tillräckligt att berätta för en grupp elever att nazism är en förkastlig ideologi – de måste själva komma till den insikten.

Monica Haraldsson Sträng menar att begreppet värdegrund är för retoriskt och att det riskerar att användas som etikett på ett paket som ingen riktigt känner till innehållet i. Värdegrunden behöver konkretiseras. Alternativet är att vi fortsätter leva i en skenbar gemenskap som bara får oss att tro att vi är överens med alla andra.